Äntligen tävling och dags att köra snabbt i banan. Bluebird och sol hela dagen. Sportklyscha nr1? Resultat? Mt Baker? Läs vidare.
I sista sekund bestämde jag mig för att åka ned till Österrike och den tredje upplagan av Kitzsteinhorn banked slalom. En tidigare kontakt med arrangören resulterade med en inbjudan och en intressant detalj med tävlingen är att den bästa tiden får en startplats till Mt Baker Banked Slalom 2017. Ni som har hängt med här på bloggen vet hur sjukt svårt det är att ens få kontakt med Mt Baker och ännu svårare att få vara med i tävlingen. Normalt i Mt Baker är att topp tio i Pro Men klassen är direktkvalade till nästa år. Som bekant ramlade jag i årets final och slutade som 21a. Ingen garanterad plats nästa år alltså.
Tävlingens format
180 deltagare i lite olika klasser. Jag valde att köra i open klassen för att få möta dagens snabbaste åkare som antagligen körde i den klassen. Alla klasser fick ett åk och topp 60 fick ett till åk. Bästa tiden under dagen gällde som resultat. Andra åket med topp 60 var alltså ingen final.
Åk 1
Startade tidigt som nummer 15 och det var ingen nackdel. Med tanke på den gassande solen skulle banan med största sannolikhet bli långsammare och långsammare under dagen. Droppade in och planen var klar. (alltså planen var klar innan jag droppade in). Inget åk på säkerhet eftersom jag anade att nästa åk skulle bjuda på långsammare snö. Satte åket bra och gjorde inga speciella misstag. Fick en tid och speakern sa något om att det var snabbt. När första åket var klart smög jag upp till tidtagningskillarna och frågade hur jag låg till. Tvåa och två hundradelar efter ettan. Sjukt tight och nu blev jag taggad på andra åket.
Åk 2
Banksen blev bättre och bättre under dagen och det verkade inte som att snön var speciellt långsammare. Lite mjukare i kurvorna men var det inte lite bättre släpp i snön? Bara att fixa till brädan och planen inför andra åket var som följer. Ösa på allt som går och försöka chansa lite utan att skära fast i den något mjukare snön. Jag hade redan en bra tid och allt handlade bara om att sätta den bästa tiden. Satte ett riktigt bra åk och kände att det inte fanns något mer att göra än att vänta på resultatet. På traditionsenligt bankedmanér höll man på tiderna från andraåket till prisutdelningen. Inget är som väntans tider.
Resultat
Efter en nervös väntan under prisutdelningen i alla andra klasser var det dags oss i open klassen. Speakern ropade upp 5an Levi Luggen och den lite överraskade Ludvig Billtoft som 4a. (Ludde körde dagens längsta bräda 183cm, kolla bilden ovan) Sen var det dags för topp tre. Spänningen var olidligt när speakern tog fram mig, Arthur Longo och Michael David utan att säga våra placeringar. Ska erkänna att jag fick puls och Longo ropades upp som trea. Skulle mitt andra åk räcka för att ta första platsen? Nä, det var tiderna från första åket som var de bästa för dagen och lite snopet är jag tvåa med bara 2 hundradelar från förstaplatsen och den mycket eftertraktade startplatsen till Mt Baker Banked Slalom 2017.
Aningens antiklimax men ändå sjukt nöjd med mina åk och det var inget i åken jag kunde ändra på. Att komma tvåa i ett startfält på drygt 180 måste också vara godkänt. Startplatsen till Mt Baker fixar sig säkert ändå. Det gick ju förra gången.
Hur var det nu med den där sportklyschan? Jodå, här kommer den.
det är små marginaler
Dagens reflektion
Att snowboardlegenden Peter Bauer fortfarande kör snowboard med äran i behåll och en tredje plats i klassen “40 and over”. Respekt.
