Allt började mitt i vintern med ett sug om att få till mer surf än vad sommarens Frankrikeresa med familjen skulle uppbringa. Och hur botas surfpepp bäst? Precis, genom att boka en resa med gott sällskap. Styrde snabbt upp en Facebookgrupp och bjöd in potentiella typer med destination Portugal.
Efter ett par månader utkristalliserades ett gäng på fem personer som kunde vara lediga från det man måste vara ledigt ifrån. Att resan sammanföll med två röda dagar gjorde inte det hela sämre. Inte direkt religiös av mig men tack Gud för alla röda dagar i den svenska kalendern.
Att Portugal är en välkänd surfdestination är ingen nyhet och det är inga problem att hitta ställen att åka till. Problemet var snarare var vi skulle ha basen. Vi var i alla fall överens om norr om Lissabon och diskussionen kokades ned till Ericeira och/eller Peniche. Alla 5 hade erfarenheter av det ena eller andra stället och båda orterna är erkända surfmeckan.
Pest eller kolera……vi bestämde att dela upp resan i två delar. Först Peniche för att efter halva tiden flytta 1 timme söderut till Ericeira.
Eat, Sleep, Surf
Väl på plats gled resan snabbt in på temat eat, sleep, surf (Kima surfcamps slogan). Dagsturer utanför de internetkända spotsen varvades med surf på spots med crowd. Både Peniche och Ericeira riktar in sig på surfturism och på några stränder är det helt enkelt för mycket folk i vattnet för att surfet ska kännas bekvämt. Som svensk är man en del av problemet.
Tillslut hade i alla fall resan allt: Surf i mängder, goda middagar, kul sällskap, roadtrips, dingade brädor, konstant blöta våtdräkter och den eviga frågan.
Ska vi surfa här eller åka vidare?
Mindre peppad på surf? Nej. Tillbaka till vardagen och missbruka svenska vädersiter och dagdrömma på Momondo.
nu tar vi ett beslut, vi hoppar i här
spanar in en potentiell spot
doktor förbundskapten lagar en fot på känd svensk toalett
Ribeira de Ilhas, surf´s up!