Äntligen dags för final och med det pirriga ben. Spännande förhållanden i banan men det visades än en gång att DALAPOWER är att räkna med i internationella snowboard sammanhang.
The Legendary Banked Slalom i Mt Baker, WA, USA, en av de mest kultförklarade snowboardtävlingarna. Tredje gången gillt och efter förra årets seger i Tenjin banked slalom i Japan var startplatsen klar sedan länge. På årets resa är vi tre svenskar på plats och förutom själva tävlingen siktar vi på att köra så mycket vi orkar i Mt Bakers mytomspunna friåkning. Häng med varje dag här på bloggen och självklart på Instagram.
Finaldag
Sol, fint väder och det skulle inte bli några problem med sikten idag. Tidigast start för oss kl. 11:50 och det konstaterades snabbt att bästa uppvärmningen var en repris på gårdagens hike till toppen. Sagt och gjort. Upp till toppen och ett par obligatoriska kort på Mt Baker. Hittade några orörda svängar på vägen ner till startområdet och nu var både ben och själ varm. Snart dags för start och en snabb koll med termometern visade vilken toppvalla som var bäst för dagen. (Ja, du läste rätt. Jag har köpt en speciell termometer för att mäta snötemperatur…..hörde jag nörd?!)
Pontus
Åk 1
Ni har hört det förut. In i startbåset och iväg. Planen var att köra högt i alla kurvor eftersom det var slagit och isigt nära portarna. Ingen unik strategi i banked slalom men i alla fall värt att upprepa för sig själv varje gång. Nåja, satte övre delen bra men tappade rytmen längre ner och med det även min strategi. Började att gena i kurvorna och resten av åket hade inget speciellt bra flyt även om det ordnade till sig mot slutet. In genom målsnöret och direkt upp till starten för andra åket. Enligt tiden på tavlan var jag ändå trea efter första åket.
Åk 2
Skärpning och håll dig till planen var planen inför andra åket. Håll hög och fin linje genom alla banks oavsett vad som händer. Pang på och övre delen satt bättre än första åket. Så även nästa sektion. Ånej, tappade fästet och snurrade nästan runt men klarade att hålla riktningen framåt i alla fall. Plockade upp rytmen snabbt och sista delen av banan kändes snabb. Frågan var bara hur mkt misstaget kostat i tid. Som vanligt får man inget svar på det förrän på prisutdelningen.
Hur gick det för Peter? Två mycket fina åk och efter det första låg han trea på listan. Även här blev det en nervös väntan på prisutdelningen och under eftermiddagen passade vi på att köra Mt Bakers pister. Carving och sidehits överallt!
Prisutdelning
Lodgen full till bristningsgränsen med överpeppade amerikaner och du förstår att stämningen var på topp. Hela 19 olika klasser men trots det en underhållande och effektiv prisutdelning. Lite nervöst när det närmade sig våra klasser. Peter var först ut med Mid Masters och här skulle topp tre skulle upp på scenen. Boom där satt den och Peter ropades upp och fick ta emot det mycket åtråvärda priset som består av en rulle silvertejp. Kan låta lite simpelt men är ett av snowboardvärldens finaste priser.
Till saken hör också att Peter därmed är den andra svensken genom tiderna som bärgat hem priset. Senaste gången var det Jakob Wilhelmsson och närmare bestämt när han vann juniorklassen 1996 och 1997.
Dags för mig att få domen och fanns det en chans till placering? I Pro klasserna tar man upp fler på scenen och 5 namn skulle ropas upp i Pro Masters. När 5e platsen ropades upp inklusive tiden förstod jag att jag var med i toppen eftersom min första final tid var bättre än femmans tid. Innan jag hann fundera något mer på det var det mitt namn i högtalarna och 4e platsen var ett faktum. Lite snopet att missa tredje platsen med bara 3 hundradelar och även om jag inte var helt nöjd med något av åken så kommer jag (och Peter) med största sannolik bli inbjudna till nästa års upplaga av Mt Baker Banked Slalom.
Fullständiga resultat från tävlingen hittar du på här
Sammanfattningsvis en riktigt bra tävling och visst kan vi konstatera att all åkning i cykelbanorna i hemmabacken Gesundaberget gett resultat. DALAPOWER!
